Brädspel är ett mångtydigt begrepp på svenska. Det kan avse alla spel som spelas med pjäser som rör sig på ett hårt underlag, till exempel schack, backgammon och fia med knuff. Det fornsvenska ordet för brädspel i den här betydelsen är tafl, som ytterst kommer från latinets tabula. Vid medeltidens slut började ordet tafl trängas ut av brädspel – en försvenskning av lågtyskans bretspel – även om det fornsvenska ordet har levt vidare som tavel i olika svenska dialekter.
Ordet brädspel används också i en mer inskränkt bemärkelse om en särskild grupp av spel som spelas med två gånger femton brickor på ett bräde med tjugofyra tungor och där tärningar bestämmer hur brickorna skall röra sig, till exempel backgammon. Det fornsvenska namnet på brädspel i den här betydelsen är vartafl, som är ett lån från lågtyskans worptafele. ”Worpen” betyder kasta och anspelar förmodligen på att man använder tärningar i spelet, till skillnad från andra samtida spel på bräden som schack (skaktafl på medeltidssvenska) och hnefatafl. När ordet ”tafl” började trängas ut av ”brädspel”, slutade man att använda en egen beteckning för vartafl och använde istället den allmänna termen ”brädspel”. Det är i den inskränkta betydelsen av ordet som vi kommer att diskutera brädspel på den här webbsidan.
Bräde hör till de äldsta kända spelen och praktiserades i olika former både av egyptier och sumerer flera tusen år före Kristi födelse. Romarna spelade flera former av bräde, bland annat en variant som hette tabula. Spelarna fick slå tre tärningar åt gången. I slutet av fyrahundratalet hade kejsar Zeno en sådan fruktansvärd otur i ett slag att hela hans position raserades. Slaget beskrevs ett halvt sekel senare i ett epigram, som gjorde det möjligt att rekonstruera det romerska spelet tabula.
Olika former av bräde praktiserades över hela Europa under medeltiden. Det kom viktiga kulturella influenser utifrån vid denna tid. Araberna spelade en form av bräde som kallades för nard, där spelarna till skillnad från de romerska brädspelsvarianterna bara använde sig av två tärningar. Sicilien och Spanien var båda tidvis ockuperade av araber, och det var förmodligen i något av dessa områden som européerna först tog till sig de arabiska nymodigheterna. Till Norden kom brädspelet på 1200- eller 1300-talet. Det omnämns vid flera tillfällen i den isländska sagalitteraturen under namnet kvátrutafl. Förledet ”kvátru” anspelar förmodligen på att spelbrädet är indelat i fyra kvarter. I Sverige kallades bräde ursprungligen vartafl. Det omnämns första gången 1308 i en svensk översättning från tyskan av Hertig Fredrik av Normandie, en riddarroman på vers som ingår i de så kallade Eufemiavisorna.
Ha, dit intent har sig omwändt
och nu tagit en skitin end.
Ja dit intent har slagit felt,
Din anslag haa fallerat.
Så hafuer du förkehren spelt.
Lars Wivallius, 1631
I slutet av medeltiden uppfanns ett spel någonstans i det nederländska språkområdet som på germanska språk fick namnet verkeer eller verkehren och på franska revertier. Spelet kom till Sverige senast i början av 1600-talet och kallades till en början för verkehren eller förkehren. Det blev efterhand så populärt att det trängde ut alla andra former av bräde, och under 1800-talet blev ordet ”bräde” synonymt med ”verkehren”. I slutet av 1800-talet införde Tom Wilson i Illustrerad Spelbok beteckningen svenskt brädspel för att skilja den inhemska formen av bräde från det engelska backgammon och det tyska puff. Reglerna för spelet hade vid denna tidpunkt förändrats lite, så att de inte helt överensstämde med dem som en gång i tiden kom till Sverige. Svenskt brädspel kan därför sägas vara verkehren med några mindre väsentliga ändringar och tillägg.
Svenskt brädspel är främst känt för de snabba scenförändringarna som kan äga rum i spelet. Ett enda tärningskast kan ruinera en hel ställning och vända en till synes säker vinst till en oundviklig förlust. Det är detta Wivallius anspelar på i sin dikt ovan, som ingår i en hyllningsdikt till Gustav II Adolf. Det är den tyske kejsaren Ferdinands anslag som har fallerat genom svenskarnas seger i slaget vid Breitenfelt. Att kejsaren ”spelat förkehren” betyder helt enkelt att han råkat ut för ett oväntat nederlag.
Trots att verkehren tidvis var utbrett över hela nordvästra Europa, spelas det mig veterligen numera bara i Sverige. Den isländska varianten av spelet, kotra, finns omnämnd i spelböcker så sent som i slutet av 1800-talet, men var redan vid denna tidpunkt på kraftig tillbakagång och har förmodligen dött ut sedan dess.
Tyvärr håller den traditionella svenska formen av bräde på att helt konkurreras ut av backgammon, som numera är det i särklass mest utövade brädspelet i Sverige. Ta dig tid att lära känna en svensk kulturtradition! Läs reglerna och spela ett parti bräde med en vän. Du kan också ta kontakt med Vasamuseets brädspelsvänner eller med föreningen Svenskt Bräde, som är inriktad på spel på nätet. Om du har otur med tärningarna, kan du försöka med lite isländsk magi enligt gammalt beprövat recept:
Tag tungan från en sädesärla, torka den i solen;
krossa den, och blanda den sedan med nattvardsvin,
och stryk det på tärningarnas ögon,
så kan du vara säker på att vinna.
Det finns många olika regelvarianter för bräde. Här följer Lyckans Talismans husregler:
När man tänker på det spelbräde som används vid svenskt brädspel och backgammon, associerar man det ofta med ett särskilt spel, men brädet är precis som kortleken ett verktyg som kan användas för ett stort antal intressanta spel. Det finns en engelskspråkig hemsida, Backgammon Galore, som presenterar brädspel från hela världen och kan vara värt ett besök.
Jag skall här återge reglerna för tre varianter av ett brädspel som heter puff och som jag tycker är värda att utforska: lång puff, konträr puff och dubbel konträr puff. De olika varianterna av puff är en tysk vidareutveckling av de italienska spelen buffa cortese och buffa de baldrac, som är kända sedan medeltiden och omnämns i den kastilianske kungen Alfonso X:s berömda spelbok från 1283, ”Libro de los juegos”. Puff var länge det mest utövade brädspelet i det tyska språkområdet, men är idag nästan utdött. En variant av puff, som på lokal dialekt kallas ”Brettle”, har dock levt vidare i Furtwangen i Schwarzwald och spelas enligt uppgifter i lokala media än idag. Dags för backgammon- och brädspelare att prova på något nytt?
© Lyckans Talisman
First published: 16 February 2025
Last revision: 23 March 2025
